Mögelsanering i vindsförråd efter fuktskada på Södermalm

Uppdraget gällde mögelsanering i ett vindsförråd i en äldre bostadsfastighet på Södermalm åt en bostadsrättsförening. Fuktskadan hade uppstått efter vintern när en takgenomföring läckte och fukt trängde ner i råspont, reglar och förvaringsinredning. Arbetet genomfördes under februari 2026 och färdigställdes samma månad.

Så utförde vi saneringen

Arbetet inleddes med en noggrann besiktning av vindsförrådet och angränsande utrymmen. Yt- och stickprov togs från missfärgade partier, och fuktmätningar i trä och gips noterades i ett kontrollprotokoll. Termografikontroll användes för att bekräfta köldbryggor kring takgenomföringen. En saneringsplan upprättades där arbetsområdet avgränsades och logistik för materialflöden och avfallshantering fastställdes. För att skydda boende och gemensamma utrymmen etablerades en sluss och rummet sattes i undertryck. Undertrycket upprätthölls med luftrenare utrustade med HEPA H13-filter, och tilluftsväg säkrades med tätningar och tejpade skarvar.

Därefter demonterades porösa och tydligt påverkade material. Skadade hyllplan, masonitbeklädnad och fuktskadad isolering lyftes ut sektionsvis, paketerades i förseglade säckar och transporterades till godkänd mottagning som förorenat byggavfall. All demontering genomfördes under punktutsug med klass H-dammsugare för att minimera spridning av sporer. Kvarvarande stommaterial kontrollerades och märkta partier identifierades för fördjupad rengöring.

Mekanisk rengöring av bärande träytor och reglar utfördes med HEPA-dammsugning följt av handborstning och lätt slipning där påväxt satt hårt. Efter den mekaniska fasen applicerades ett väteperoxidbaserat saneringsmedel enligt produktens anvisning på råspont, reglar och anslutande ytor. Ytorna torkades av med mikrofiberdukar fuktade i alkoholbaserat medel för att avlägsna rester och för att nå profiler och skarvar. Två behandlingsvarv genomfördes där kontakt- och verkningstid följdes enligt metodbeskrivning. Särskild omsorg lades vid skarvar kring genomföringar och längs golv-väggvinklar där sporer ofta fastnade.

Efter saneringen installerades en sorptionsavfuktare med slangdragning till fasadgaller för säker avledning. Klimatdata loggades och följdes upp dagligen. När materialfuktkvoter i trä hade sjunkit till nivåer under 16 procent och relativ fuktighet i rummet låg stabilt, genomfördes förnyad kontroll med ytmätning och luktbedömning. Luftprover och tejpavtryck togs för att verifiera frånvaro av aktiv mikrobiell tillväxt, och resultaten jämfördes med referensnivåer i husets torra förråd.

Återställningsarbetet omfattade ny mineralullsisolering i de sektioner som hade demonterats, tätning och ångbroms runt takgenomföringen samt förbättrad ventilation med ett justerat gallerspjäll i dörrbladet. Rengjorda träytor förseglades med en spärrfärg med mögelresistenta egenskaper för att underlätta framtida städning. Befintliga förvaringslösningar som hade dokumenterats före rivningen återmonterades där det var möjligt, och skadade hyllplan ersattes med nya i lackad stål för bättre tålighet mot framtida klimatvariationer på vinden.

Slutstädning utfördes i två steg med HEPA-dammsugning och fuktmoppning. Undertryck och avskärmningar avlägsnades först efter godkänd egenkontroll. Ett komplett fotoprotokoll och en åtgärdsrapport överlämnades till föreningen tillsammans med råd om vädringsrutiner och säsongsvis kontroll av takgenomföringen. Förrådet kunde därefter tas i bruk igen utan lukt och utan synliga påväxter. Boende rapporterade att förvarade textilier inte längre tog lukt, och uppföljande stickprov i mars 2026 visade normala bakgrundsnivåer för inomhusmiljö i denna typ av vindsutrymme.

Helhetsresultatet innebar att skadekällan hade åtgärdats, utrymmet hade sanerats och torkats, och byggnadsdelarna hade återställts till ett torrt och funktionellt skick. Denna kombination av avgränsning, metodisk rengöring, kontrollerad torkning och dokumenterad kvalitetskontroll gav föreningen ett tryggt underlag för fortsatt drift och egen tillsyn.